Någon bad mig nyligen att berätta om svenska fotbollsspelare i världen. För mig blev det en vandring i minnenas allé och en källa till eftertanke. Spontant tänkte jag på min barndoms hjältar i landslaget som tog VM-brons 1994. Jag minns särskilt Thomas Ravelli och hans straffräddning som decenniet senare, 2004, blev frimärke. Thomas Ravelli var dock bara en fotbollsspelare i Sverige, även fast han länge var vår mesta i landslagsdräkten. Jag minns dock fortfarande alla spelare i truppen från den där varma sommaren. Hur Henrik Larsson slog igenom och via Feyenoord landade i Celtic där han blev ikon och lyckades med bedriften att i en av Europas minsta ligor ändå vinna guldskon som bästa målskytt i Europa. Jag minns Claes Ingesson som spelade i de belgiska, holländska, engelska och italienska ligorna innan hans karriär avslutades tragiskt ihop med hans liv, då som tränare i Elfsborg. Jag tror jag skulle kunna rabbla samma biografier över alla deras lagkamrater från den sommaren. Jag tänkte också på Zlatan. Han som spelade en säsong med bara förnamnet på ryggen innan han insåg att han ville hedra sin far och fortsättningsvis alltid haft Ibrahimovic på ryggen och blivit Ibra med hela världen. Hur många gånger har Zlatan vunnit guldbollen som pris för Sveriges bästa fotbollsspelare? Jag slutade räkna vid tio, men han har dominerat europeisk fotboll så mycket att guldbollen borde uppkallas efter honom på samma sätt som verbet zlatanera hamnat i både den franska och svenska ordboken som en retorisk hyllning.
Jag tänkte också på U21-landslaget som tog guld i VM häromåret. John Guidetti charmade hela landet och fick äntligen fart på karriären och landade i Celta Vigo i spanska La liga. Hans lagkamrat Victor Nilsson Lindelöf backspelade till sig en plats i Benfica i portugisiska ligan och har sedan dess varit orsak till många rykten som alla placerat honom i storklubbar runt om i Europa. Hamnar han måhända i Manchester United ihop med Zlatan? Hinner Zlatan lämna för det förmodade spelet i MLS innan dess? De sist nämnda frågorna kan nog bara framtiden besvara. För stunden har jag en större fråga att brottas med. Trots att jag nämnt svenska spelare från nästan fyra decennier, vilka alla haft framgångar i världen, och trots att jag kan bli väckt mitt i natten och rabbla startelvor från alla dessa landslagsupplagor glömmer jag det lag som senast hade framgång.
Förra året tog landslaget silver i den olympiska fotbollsturneringen. Ändå minns jag bara att målvakten var dotter till gamla storspelaren Sven ”Dala” Dahlkvist. Jag skäms. Jag trodde jag visste allt om fotboll. Tänker jag efter så minns jag att Caroline Seger häcklat Zlatan en gång för att hon vunnit Champions League men inte han. Jag har dock ingen aning om med vilken klubb hon gjorde det med. Så fortsätter det. Namnet Hanna Marklund ploppar upp i minnet, men jag måste googla för att inse att hon vunnit Champions League, EM-medaljer och SM-guld. Jag inser att jag missat hälften. Varför? Är det 2017 inte rimligt att även bland oss fans erkänna damfotbollen som fotboll? Nästa gång någon ber mig berätta om svenska fotbollsspelare i världen tänker jag slippa skämmas. De senaste framgångarna vi haft fick vi av ett lag där Hedvig Lindahl stod i mål. Lika lite som hon bara är “Dalas” dotter, lika mycket är hon, och resten av de hon spelar med, svenska fotbollsspelare i världen!